FATTIGHJON 1800-TAL OCH NUTIDA FATTIGHJON
Lite Historia
FATTIGHJON 2009 I SVERIGEARBETSLÖSA I SVERIGE
De är inte ens osynliga De göms undan i ”jobb och utvecklingsgaratin” 8 timmar per dag, utöver detta skall de söka arbete……….
De arbetslösa som har A-kassa i fas1 får en lön med ca. brutto 12000kr /mån
De arbetslösa som är utan A-kassa får i fas3 en lön med brutto 4900kr/mån
De ska dessutom betala skatt på dessa löner
Vilket många av dem har gjort i många många år
Arbetslös=fattighjon/tjänstehjon
Är denna behandling/förnedring av arbetslösa förenlig med svensk lag PAPPERSLÖSA I SVERIGE
De lever i Sverige utan uppehålls- och arbetstillstånd. De är ”osynliga” men städar ändå på offentliga platser, hos myndigheter och i skolor. De tjänar minst och har de sämsta arbetsförhållandena i städbranschen. De utnyttjas av samvetslösa arbetsgivare med en timlön på mellan 50-60kr skattefritt = ca.8800-10560kr/mån-skattefritt.
Vad jag kan se så kan man likställa arbetslösa med fattighjonen och tjänstehjonen på 1800-talet
1800-talet-Fattighjonen såldes på auktioner till de som tog minst betalt för att ge dessa mat och husrum, jobba fick de gör efter förmåga. 2009-talet Arbetslösa säljs för 5000kr/månad utan mat och husrum dessutom skall de arbeta 40timmar arbetsvecka och utöver detta fortsätta att söka arbete med allt vad det innebär.
De har heller ingen rätt till semester eller inkomstrelaterad sjukpenning.
1800-talet-Tjänstehjonen arbetade för mat och husrum och fick dessutom en mindre lön och en veckas semester/år
Genom 1918 års fattigvårdslag reformerades verksamheten kraftigt. Bland annat förbjöds alltså fattigvårdsauktioner, krav på inrättande av ålderdomshem infördes och överklagandemöjligheten återinfördes.
2009 Ett kollektivavtal kan täcka allt från en enskild arbetsplats till en hel bransch. Kollektivavtalen anger ”golvet” för vad som ska gälla och ger därmed stort utrymme för individuella avtal mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Lagstiftningen på arbetsmarknadens område är oftast semidispositiv. Det betyder att den kan ersättas och förbättras genom ett kollektivavtal. Däremot är det inte tillåtet med avtal som innebär sämre villkor än lagstiftningen. En enskild individ kan sedan ofta, med kollektivavtalet som grund, i sitt enskilda anställningskontrakt komma överens med sin arbetsgivare om bättre villkor än avtalets miniminivåer. Sysselsättning i fas 3 kan bestå av arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda eller som ordinarie personal inte hinner med och som höjer kvaliten i verksamheten.
Sysselsättningen ska motsvara den tid som den arbetssökande står till förfogande för arbete. Den som söker arbete på heltid ska således ha en sysselsättning på heltid.
För detta får det arbetslösa utan A-kassa en bruttolön på ca. 4900 Ingen semesterlön utbetalas i någon fas
Anordnaren får 225 kr/dag person och anvisning för att täcka handledarkostnader med mera ca. 5000/månad
Varje sysselsättningsperiod får pågå i högst två år och den arbetssökande ska under denna tid fortsätta att söka arbete med stöd av Arbetsförmedlingen.
Detta blir mer än 8timmar arbetsdag.
Existensminimum är i Sverige benämningen för det belopp i pengar som en person måste ha som inkomst under en månad för att uppnå skälig levnadsnivå. Beloppets storlek är avhängigt i vilket sammanhang det är aktuellt.
I Sverige 2009 var summan för riksnormen, årligen fastställd av Socialstyrelsen, 3680 kronor ca.per månad för ensamstående. Dessutom tillkommer en summa för boendet beroende på vad det kostar i det individuella fallet. Den skäliga kostnaden för bostadskostnad är olika för olika kommuner, t ex skiljer sig hyresnivåerna mycket mellan storstäder och landsbygd. Den totala summan landar mellan 7000-9000kr
Fas 1 med 65% av högsta A-kassa (680 kr /dag brutto) ca 10000kr/mån-Netto. Det blir en timlön 85kr brutto Om du inte har rätt till arbetslöshetsersättning får du det lägsta stödet 223 kr per dag, det ger en timpenning på 27,87 brutto
Fas 2 Lika som ovan men under fas två är aktiviteterna inriktade på dig som behöver ytterligare stöd. Det kan till exempel vara arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Aktiviteterna under fas två är förlagda på en arbetsplats.
Fas 3 Kommer du att bli anvisad en varaktig, samhällsnyttig sysselsättning. Arbetslösa i Jobb och Utvecklingsgaratin
FATTIGHJON 1800-TAL OCH NUTIDA FATTIGHJON
För att fattigvårdsstyrelsen skulle komma så billigt som möjligt undan, ordnade de ”entreprenadauktioner”. Vid den årliga regleringen räknades första klassens fattighjon upp och publicerades i en kungörelse i kyrkan. Det var fattiga, som inte kunde vårdas eller försörjas av sina barn eller föräldrar med eller utan tillfälligt bidrag från fattigfonden. Sedan hölls fattigauktion i församlingens tingshus den sista söndagen innan jul. Fattighjonen utackorderades till välkända och välstadda personer för ett års tid eller längre. Entreprenadsumman betalades alltid med kontanter för de yngre fattighjonen och för de äldre med korn, om sådana tillgångar fanns i fattigboden. I annat fall utbetalades kontanter enligt kommunalstämmans beslut.
Entreprenören var själv tvungen att ombesörja för att hjonen hämtades på utsatt datum. För ersättningen skulle de också föda, kläda och värma fattighjonet. De skulle ha ett rum, en säng och sängkläder. Fattighjonet å andra sidan skulle i den mån deras krafter tillät, arbeta för vård och uppehälle. Om entreprenören inte fullföljde sina skyldigheter, kunde de få betala böter. Behövde läkare eller präst tillkallas, skulle entreprenören stå för transporten utan ersättning. Läkararvodet och om läkemedel ordinerats bekostades av fattigkassan.
1871 kom den nya förordningen. De makthavande i riksdagen var då bönderna. De ville begränsa kommunernas utgifter så mycket som möjligt eftersom de själva betalade större delen av dessa. Det obligatoriska understödet inskränktes nu till föräldralösa barn och sinnessjuka utan egna medel.
Möjligheten att överklaga fattigvårdsstyrelsens beslut hos länsstyrelsen togs bort. Kommunen skulle endast ge "nödtorftig" hjälp och bara om det inte fanns någon anhörig som kunde hjälpa. Den slutgiltiga förordningen var mycket mildare än det ursprungliga förslaget. Om en kommun försörjde en person som ännu inte hade vistats i kommunen i tre år, så kunde kommunen kräva den tidigare kommunen på ersättning.
Detta ledde till omfattande "fattigvårdsprocesser" hos länsstyrelserna. Fattigvårdsstyrelsen hade husbonderätt över fattighjonen. Detta utnyttjade man i Linköping genom att låta de inneboende arbeta för kommunen. De tillverkade kängor åt fattiga skolbarn och vävde och spann till beställare utifrån. På det sättet bidrog de till sitt eget uppehälle.
Husbonderätten innebar också att hjonen kunde bestraffas med indragna matportioner om de inte skötte sitt arbete eller uppförde sig illa.
TJÄNSTEHJON 1800-TAL
Det fanns tjänstefolk i byarna under 1800-talet. Till tjänstefolkets skara hörde pigor och drängar. Böndernas tjänstefolk lydde under den så kallade tjänstehjonsstadgan. I tjänstehjonsstadgan kunde man bland annat läsa om vilka löner som skulle utbetalas. De flesta fick sin lön i form av mat, husrum, tyg till kläder, skor samt i vissa fall en summa kontanter.
Entreprenören var själv tvungen att ombesörja för att hjonen hämtades på utsatt datum. För ersättningen skulle de också föda, kläda och värma fattighjonet. De skulle ha ett rum, en säng och sängkläder. Fattighjonet å andra sidan skulle i den mån deras krafter tillät, arbeta för vård och uppehälle. Om entreprenören inte fullföljde sina skyldigheter, kunde de få betala böter. Behövde läkare eller präst tillkallas, skulle entreprenören stå för transporten utan ersättning. Läkararvodet och om läkemedel ordinerats bekostades av fattigkassan.
1871 kom den nya förordningen. De makthavande i riksdagen var då bönderna. De ville begränsa kommunernas utgifter så mycket som möjligt eftersom de själva betalade större delen av dessa. Det obligatoriska understödet inskränktes nu till föräldralösa barn och sinnessjuka utan egna medel.
Möjligheten att överklaga fattigvårdsstyrelsens beslut hos länsstyrelsen togs bort. Kommunen skulle endast ge "nödtorftig" hjälp och bara om det inte fanns någon anhörig som kunde hjälpa. Den slutgiltiga förordningen var mycket mildare än det ursprungliga förslaget. Om en kommun försörjde en person som ännu inte hade vistats i kommunen i tre år, så kunde kommunen kräva den tidigare kommunen på ersättning.
Detta ledde till omfattande "fattigvårdsprocesser" hos länsstyrelserna. Fattigvårdsstyrelsen hade husbonderätt över fattighjonen. Detta utnyttjade man i Linköping genom att låta de inneboende arbeta för kommunen. De tillverkade kängor åt fattiga skolbarn och vävde och spann till beställare utifrån. På det sättet bidrog de till sitt eget uppehälle.
Husbonderätten innebar också att hjonen kunde bestraffas med indragna matportioner om de inte skötte sitt arbete eller uppförde sig illa.
TJÄNSTEHJON 1800-TAL
Det fanns tjänstefolk i byarna under 1800-talet. Till tjänstefolkets skara hörde pigor och drängar. Böndernas tjänstefolk lydde under den så kallade tjänstehjonsstadgan. I tjänstehjonsstadgan kunde man bland annat läsa om vilka löner som skulle utbetalas. De flesta fick sin lön i form av mat, husrum, tyg till kläder, skor samt i vissa fall en summa kontanter.
FATTIGHJON 2009 I SVERIGEARBETSLÖSA I SVERIGE
De är inte ens osynliga De göms undan i ”jobb och utvecklingsgaratin” 8 timmar per dag, utöver detta skall de söka arbete……….
De arbetslösa som har A-kassa i fas1 får en lön med ca. brutto 12000kr /mån
De arbetslösa som är utan A-kassa får i fas3 en lön med brutto 4900kr/mån
De ska dessutom betala skatt på dessa löner
Vilket många av dem har gjort i många många år
Arbetslös=fattighjon/tjänstehjon
Är denna behandling/förnedring av arbetslösa förenlig med svensk lag PAPPERSLÖSA I SVERIGE
De lever i Sverige utan uppehålls- och arbetstillstånd. De är ”osynliga” men städar ändå på offentliga platser, hos myndigheter och i skolor. De tjänar minst och har de sämsta arbetsförhållandena i städbranschen. De utnyttjas av samvetslösa arbetsgivare med en timlön på mellan 50-60kr skattefritt = ca.8800-10560kr/mån-skattefritt.
Vad jag kan se så kan man likställa arbetslösa med fattighjonen och tjänstehjonen på 1800-talet
1800-talet-Fattighjonen såldes på auktioner till de som tog minst betalt för att ge dessa mat och husrum, jobba fick de gör efter förmåga. 2009-talet Arbetslösa säljs för 5000kr/månad utan mat och husrum dessutom skall de arbeta 40timmar arbetsvecka och utöver detta fortsätta att söka arbete med allt vad det innebär.
De har heller ingen rätt till semester eller inkomstrelaterad sjukpenning.
1800-talet-Tjänstehjonen arbetade för mat och husrum och fick dessutom en mindre lön och en veckas semester/år
Genom 1918 års fattigvårdslag reformerades verksamheten kraftigt. Bland annat förbjöds alltså fattigvårdsauktioner, krav på inrättande av ålderdomshem infördes och överklagandemöjligheten återinfördes.
2009 Ett kollektivavtal kan täcka allt från en enskild arbetsplats till en hel bransch. Kollektivavtalen anger ”golvet” för vad som ska gälla och ger därmed stort utrymme för individuella avtal mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Lagstiftningen på arbetsmarknadens område är oftast semidispositiv. Det betyder att den kan ersättas och förbättras genom ett kollektivavtal. Däremot är det inte tillåtet med avtal som innebär sämre villkor än lagstiftningen. En enskild individ kan sedan ofta, med kollektivavtalet som grund, i sitt enskilda anställningskontrakt komma överens med sin arbetsgivare om bättre villkor än avtalets miniminivåer. Sysselsättning i fas 3 kan bestå av arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda eller som ordinarie personal inte hinner med och som höjer kvaliten i verksamheten.
Sysselsättningen ska motsvara den tid som den arbetssökande står till förfogande för arbete. Den som söker arbete på heltid ska således ha en sysselsättning på heltid.
För detta får det arbetslösa utan A-kassa en bruttolön på ca. 4900 Ingen semesterlön utbetalas i någon fas
Anordnaren får 225 kr/dag person och anvisning för att täcka handledarkostnader med mera ca. 5000/månad
Varje sysselsättningsperiod får pågå i högst två år och den arbetssökande ska under denna tid fortsätta att söka arbete med stöd av Arbetsförmedlingen.
Detta blir mer än 8timmar arbetsdag.
Existensminimum är i Sverige benämningen för det belopp i pengar som en person måste ha som inkomst under en månad för att uppnå skälig levnadsnivå. Beloppets storlek är avhängigt i vilket sammanhang det är aktuellt.
I Sverige 2009 var summan för riksnormen, årligen fastställd av Socialstyrelsen, 3680 kronor ca.per månad för ensamstående. Dessutom tillkommer en summa för boendet beroende på vad det kostar i det individuella fallet. Den skäliga kostnaden för bostadskostnad är olika för olika kommuner, t ex skiljer sig hyresnivåerna mycket mellan storstäder och landsbygd. Den totala summan landar mellan 7000-9000kr
Fas 1 med 65% av högsta A-kassa (680 kr /dag brutto) ca 10000kr/mån-Netto. Det blir en timlön 85kr brutto Om du inte har rätt till arbetslöshetsersättning får du det lägsta stödet 223 kr per dag, det ger en timpenning på 27,87 brutto
Fas 2 Lika som ovan men under fas två är aktiviteterna inriktade på dig som behöver ytterligare stöd. Det kan till exempel vara arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Aktiviteterna under fas två är förlagda på en arbetsplats.
Fas 3 Kommer du att bli anvisad en varaktig, samhällsnyttig sysselsättning. Arbetslösa i Jobb och Utvecklingsgaratin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar