Tjänstehon då och nu

På 1800-talet hölls det fattigauktioner där gamla, fattiga och barn såldes

till dem som tog minst betalt.

För den ersättningen skulle de också föda, klä och värma fattighjonen.

Hjonen skulle också ha tillgång till ett rum, en säng och sängkläder.

Fattighjonet skulle i gengäld i den mån deras krafter tillät arbeta för

vård och uppehälle.

Om  entreprenören inte fullföljde sina skyldigheter, kunde de få betala

böter.

Behövdes präst eller läkare tillkallas skulle entreprenören stå för dessa kostnader.

I slutet på 1800-talet hade fattigvårdsstyrelsen husbonderätt över fattighjonen. Detta

utnyttjade man genom att låta hjonen arbeta för kommunen. De tillverkade kängor,

vävde och spann till beställare utifrån. På detta sätt bidrog de till sitt eget uppehälle.

Husbonderätten innebar också att hjonen kunde bestraffas med indragna

matportioner om de inte skötte sitt arbete eller uppförde sig illa.

Nu 2010 har vi Fas 3, där alla arbetslösa säljs för 5000:-/mån till den

arbetsgivare som är villig att ta sig an en arbetslös.

För den ersättningen ska arbetsgivaren sätta de arbetslösa i arbete/

sysselsättning 8h/dag 5 dag i veckan i 2 år. Arbetsgivaren ska också

ge dessa arbetsträning och lära dem att passa tider.

För det arbete som de arbetslösa utför hos sin arbetsgivare får de en

ersättning av FK per mån med ca. 2000:- - 9000:- netto.

De arbetslösa får själva stå för sina omkostnader, så som boende,

föda, kläder, läkekostnader och resekostnader m.m.

Ledighet fås endast med godkännande av arbetsgivare och arbetsförmedling

och då endast med max 20 dagar/år

Jobbsök sker i huvudsak på ledig tid.

Vid eventuella klagomål kan ersättningen utgå.